Gatubarn....

Tycker det är så trist ibland.....bor i ett superbra kvarter med bra grannar och mycket ungar i Williams ålder...kan inte bli bättre faktiskt! Men iblanad undrar jag om det är nåt fel på oss....???? Visst, vi har ju haft wille på dagis sen han var 1 år så man har ju inte kunnat vara med ute så mycket när de andra varit hemma....de andra mammorna var hemma tills deras barn var nästan 2 år...nåt jag aldrig skulle vilja och sen rent pengamässigt...Men det är vad jag tycker...Tur att alla är olika då! Känner mig så utanför ibland...är ju ledig ett par ggr i veckan, men inte frågar de mig om jag o Wille ska med nånstans.....De är ju ofta ute i lekparken och de är ju vi med..men så fort man kommer dit känns det som skit...De verkar så märkvärdiga :( att jag inte duger på nåt viss.....Vi har ju träffats sen barnen var nyfödda i stort sätt...Vi är ju bara grannar, men barnen kommer troligtvis gå i samma klass eller iaf i samma skola...nu går alla på samma dagisavd så vi kommer ju ses ofta....kanske bara är inbillning?! Så fort än av mammornas son springer eller stannar utanför oss så blir han tillsagd....?????? vad har Wille gjort för dumt? Wille blev ledsen när ett av barnen och mamma bara stack, han ville ju leka.. Dock är det inte alla på gatan som är sån.... :) man lever ju olika liv så är det ju....men barnen vill ju bara leka med varandra....Känns som om en del gått ihop och bestämt att de inte ska umgås med oss..

Nu är ju inte detta hela världen...har ju fler vänner med barn.!tycker bara att det känns så trist ibland.